Något om rasnamnet

Många är teorierna om rasnamnet whippet. I början av 1600-talet benämnde varje småväxt hund whippet, men i mitten av 1800-talet beskrevs whippet som en ras med drag av både Greyhound och Spaniel. Rasnamnet whippet anses hänföra från svansens piskliknande form "whip" (piska). Det skulle också kunna komma från utropet "whip it" (ung. skynda på) som användes i samband med kapplöpning eller hetsjakt.

Rasen Whippet

En whippet är en vinthund och liksom de andra raserna inom gruppen är den smidig, snabb och utstrålar styrka. Standarden beskriver hur en whippet ska se ut i följande ordlag:

"Rasen ska förmedla ett intryck av vackert balanserad muskelkraft och styrka i kombination med påtaglig elegans och grace i linjerna. Linjesymmetri, muskelutveckling och kraftfulla rörelser är de viktigaste egenskaperna".

Whippet som ras anses vara relativt modern och 1890 blev den godkänd som ras i England. Rasens genetiska bakgrund anses bestå av greyhound, italiensk vinthund samt olika terriervarianter.Sitt egentliga uppsving fick rasen under slutet av 1800-talet då gruvarbetarna i norra England fick upp ögonen för dessa små snabba hundar, "billiga i drift" och mycket effektiva när det gällde att fånga en och annan kanin till kvällsmaten. De användes också flitigt till sk "rag-racing" dvs kapplöpning för whippets efter trasa, givetvis under livlig vadhållning. Kapplöpning för whippets finns idag i Sverige i två olika former:

Det är rundbanekapplöpning, men där är kapplöpning för greyhounds en betydligt större sport. I början av 70-talet bildades ett speciellt Whippet Race. Hundarna springer en kortare sträcka på en rak bana. Whippet Race är en informell, livligt uppskattad sport-både av hundar och ägare. Den är öppen för alla, både för de snabba och de något långsammare.
Whippet har en årlig registreringssiffra i Sverige på omkring 250 hundar.

Whippet som familjemedlem

En whippet ska vara glad, öppen och ha en harmonisk inställning till sin omgivning. Den har ett stort behov av närhet, både till människor och andra hundar och i denna lilla eleganta hund ryms en stor portion värdighet. En whippet älskar bekvämlighet-mysiga hörnsoffor och sköna varma sängar med duntäcken passar den perfekt. Innehunden whippet är som vuxen oerhört lugn och tystlåten. Som motsats till detta är en whippet också en mycket sportig och aktiv hund. Den är alltid pigg på promenader i skog och mark och det är en verklig skönhetsupplevelse att se en eller flera whippets sträcka ut över en äng. Som valp är en whippet däremot mycket aktiv och otroligt uppfinningsrik!
Dess positiva syn på allt och alla och övertygelsen om att den klarar allt kan ibland vara ganska tålamodskrävande, men med tiden kommer så vinthundsvärdigheten.

Skötsel och motion

En whippet är en mycket lättskött hund. Pälsen torkas av med ett sämskskinn och badar den gör man efter behov. Viktigast är kloklippningen och detta bör man vänja den lilla valpen vid från första början. Att klippa klorna en gång i veckan är en god regel och korta klor är ett absolut måste för en whippets välbefinnande och för vackra funktionsdugliga tassar. Det är även mycket viktigt att hålla tänderna rena från tandsten.
De flesta whippets har en strålande aptit och problemet brukar faktiskt vara att man hålla igen på maten och godbitarna. Det finns också en och annan whippet som kan vara svår att få hull på. För att en whippet ska må riktigt bra kräver den motion i många olika former, därmed inte sagt att man måste vara "sportfåne" för att äga en whippet. Promenader i koppel och cykelmotion i lagom takt är utmärkt för allmänkonditionen, men viktigast av allt för en whippets välbefinnande är att den får springa lös och sträcka ut ensam eller tillsammans med andra hundar. Ger du din whippet ett par promenader per dag och en liten stunds "lösspringande" får du en lycklig, harmonisk whippet.

Standard för whippet

Hemland: England

Användningsområde: Kapplöpnings- och sällskapshund

Bakgrund/ändamål: Rasen godkändes 1890 av engelska kennelklubben. Tidigare var rasen främst känd i norra England, där den användes till kapplöpning och coursing. Whippet är fortfarande en populär kapplöpnings- och sällskapshund.

Helhetsintryck: Whippet ska vara en välbalanserad kombination av muskelkraft och styrka, parad med elegans och linjeskönhet. Rasen ska vara byggd för snabbhet och arbetsförmåga. Hunden ska täcka mycket mark och ha mycket påskjut i rörelse. All form av överdrift skall undvikas.

Uppförande/karaktär: Whippet ska ha ett vänligt, tillgivet och stabilt temperament. Den är en god kamrat och har lätt för att anpassa sig i de flesta sammanhang.

Huvud: Huvudet skall vara långt och torrt. Skallparti: Hjässan ska vara flat. Skallen ska avsmalna mot nospartiet och vara ganska bred mellan ögonen. Stop: Stopet ska vara svagt markerat. Nostryffel: Nostryffeln ska vara svart, hos blå hundar är en blåaktig färg tillåten, hos leverfärgade hundar är leverfärgad nos och hos vita eller flerfärgade hundar är flerfärgad nos tillåten. Käkar/tänder: Käkarna skall vara kraftfulla, starka och väl utmejslade. Bettet ska vara perfekt, jämnt och komplett saxbett, d vs tänderna i överkäken sluter tätt över tänderna i underkäken. Tänderna ska vara vinkelrätt ställda i förhållande till käkarna. Ögon: Ögonen ska vara ovala, klara och ha ett uppmärksamt uttryck. Öron: öronen ska vara små, tunna rosenöron.

Hals: Lång, muskulös och elegant välvd.

Kropp: Rygg: Ryggen ska vara bred, fast och tämligen lång med tydlig välvning över länden, men ingen puckel. Ryggmuskulaturen ska vara välutvecklad. Länd: Länden ska ge ett intryck av kraft och styrka. Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara mycket djup med väl välvda revben och gott utrymme för hjärtat. Fronten ska ej vara för bred. Underlinje: Bröstsiluetten ska vara djup och tydligt markerad. Svans: Svansen ska vara lång, avsmalnande och utan fana. I rörelse ska den bäras i en mjuk uppåtriktad båge men inte högre än rygglinjen.

Extremiteter:
Framställ: Frambenen ska vara raka och lodräta. Skulderblad: Skuldrorna skall vara snedställda och muskulösa. Skulderbladsspetsarna ska nå upp till ryggraden där de tydligt ska framträda. Armbåge: Armbågarna ska vara väl placerade under kroppen. Mellanhand: Mellanhänderna ska vara starka och lätt fjädrande. Framtassar: Framtassarna ska vara mycket nätta. Tårna ska vara väl välvda och trampdynorna tjocka och starka. Huden mellan tårna ska vara stram.

Bakställ: Lår: Låren ska vara starka och breda. Knä: Knälederna ska vara väl vinklade. Underben: Underbenen ska vara välutvecklade. Has: Hasorna ska vara lågt ansatta. Baktassar: se framtassar.

Rörelser: Rörelserna skall vara fria och rena. Frambenen skall föras långt framåt, lågt över marken och bakbenen skall föras väl in under kroppen för att åstadkomma ett gott påskjut. Rörelserna får inte verka styltiga, höga, korta eller trippande.

Päls: Pälsstruktur: Pälsen skall vara fin till strukturen, kort och tätt åtliggande. Färg: Alla färger och färgkombinationer är tillåtna.

Mankhöjd: Hanhund 47-51 cm. Tik 44-47 cm.

Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

(fastställd av SKK 970902)